Start tidigt på fredag morgon (7.6,2019). Varmt i bilen och humöret på topp. Första målet var Varjakka ön var det har funnits ett sågverk. Några av byggnaderna finns kvar och det är otroligt att gå där i det höga gräset och tänka på att här har funnits en levande arbetsplats med över 700 människor. Information om ön finns på nätadressen https://fi.wikipedia.org/wiki/Varjakansaari texten är på finska,

Yle gjorde ett program om ön i programmet Egetland 

https://svenska.yle.fi/artikel/2018/04/05/pa-den-har-ode-on-har-tiden-stannat-i-borjan-av-1900-talet-nordens-storsta-sag

När ni besöker ön kom ihåg att skydda er mot fästingar och efter besöket kontrollera flere gånger att de små svarta krypen inte finns i era kläder.

I oljelampans sken.

Tvättfatet och den kvar lämnade bilen berättar om en svunnen tid. 

Naturen tar över och husen omges av grönska. En levande miljö har försvunnit och resterna är kvar. Det är inte bara i Varjakka som detta sker. När man åker från syd till norr och väst till öst möter man många platser som har hus som förfaller och människors spår förminskar då naturen tar över. När man går på ön så blir man påmind om att tiden har sin gång. 

Dens svans är lika lång som kroppen. 

Här kommer en hane lufsande i lera,

Sedan kommer familjen jag som har drömt om att få se björnungar. Honan är vaksam och skyddar sina ungar väldigt bra mot hanarna som inte tycker om ungarna. Hanarna vill para sig och sålänge honan har ungar så är hon inte redo. 

Honan lär ungarna överlevnadstricks. Det är härligt att se hur ungarna följer mammans beteende och gör likadant.

Titta mamma jag kan stå på bakre benen och spana efter hanarna. 

När man är i gömslet så ser man ju andra djur också denhär gången fick jag uppleva havsören på nära håll. Det är mäktiga fåglar och de är mycket vaksamma på måsarna. När lönar det sig att flyga upp och ta födan av dem. 

Hanarna mäter också sina krafter mot varandra. Då hörs ett dovt morrande och de reser sig mot varandra som världens ledare. Vem brummar mest och bröstar sig? Personligen har jag respekt för björnarna och jag älskar att vi har dem i våra skogar. Världens bröstande ledare kunde jag gott leva utan.

Vi har ju inte elefanter, tigrar, lejon men vi har björn, varg, järv och lo. Så länge vi har dem i våra skogar kan vi tala om Finlands natur och det vilda djurlivet. Vi ser hur det har gått för de vilda djuren i många andra länder och jag hoppas att vi hittar en balans mellan våra rovdjur och människans boende innan det är för sent. 

Fortsättning följer...

Att ordna en utställningen kräver planering och tid. 

Min egen Checklista

Platsen och tidpunkten 

Åbo Stadsbibliotek 1.9-30.9 2018

Utrymmet styr mycket hur det lönar sig att göra utprints.

Pappersbilder, storlek, vilket papper, ramar inte ramar, passpartour eller inte

Kapaskivor, eller andra typer av skivor

Olika kostnadsförslag  skall jag printa själv eller ha andra att printa

Story namnet på utställningen, Antalet bilder

Rådjurens rike

Annat viktigt i reklamsyfte

- plansch, flayers och visitkort

- kontakt med pressen 

.- sociala medier

Här är några bilder från min resa.

Tranorna landar.

Dansen börjar.

Dansen fortsätter i parning.

Sångsvanarna kan också dansa.

Kanadagässen dansar inte men är mycket högljudda.

Några flygande fåglar:

Sångsvanar och snöflingor.

Vart jag såg så såg jag en gås,en gås,en gås........

För att fånga rörelsen kan man gör en panorering man följer fåglarna färd med lång slutar tid så får man en känsla av att vingarna rör sig. Jag märker att det kräver mycket övning och våren är ju en bra tid att öva på.

Tranor som landar och panorering.

Här är några av mina fotograferade fåglar.

När jag ser tranorna samlas på Söderfjärden ( http://www.sundom.fi/fi/soderfjarden) påminner det om sången som jag hörde flera gånger under min tidiga ungdomstid " Flyttfåglarna". Jag var aktiv i församlingens ungdomsverksamhet och församlingarna i Österbotten hade nära kontakt med bl.a. Mia Marianne och Per Philip  och Samuelssons. (Deras versioner finns på youtube). Sången fanns på deras repertoar. Arthur Erikssons sjöng också sången med mörk och stämningsfull röst. Sången sjöngs även på begravningar i Österbotten. Jag minns också att jag tecknade en teckning där flyttfåglelstrecket syns och jag skrev ner sången som bakgrund. Vem skulle få teckningen har jag inget minne av. 

När sommarn mot hösten sig vänder
Då samlar sig flyttfåglars rad
De längtar till ljusare länder
Med vårliga grönskande blad

En dag lyfter tusende vingar
För fjärran långmila färd
Och flyttfågelstrecket sig svingar
Mot syd, mot en varmare värld

Ännu kan man njuta av solens gula färg trots att det är grått och ingen ordentlig ruska på när ängen.

Tidiga morgonsol och dimma får gräset att lysa och korna passar fint in i landskapet.